Väntan fortsätter.

Nu har jag varit på magnetröntgen, det tog ca 1 timma att åka fram och tillbaka i "ringen" så de borde fått de svar de behöver. Har även fått tid till EEG (mätning av hjärnans aktivitet) som kan avgöra om jag har epilepsi eller inte. HOPPAS INTE!

I övrigt har jag börjat jobba igen lite smått halva torsdagen och nästan hela fredagen jobbade jag. Man får ta det lugnt bara. Idag har vi gått en promenad ner till granlo och tillbaka, tittat på serie och käkat gott. Imorgon blir det nog lugnt, promenad blir det säkerligen, det börjar bli standard.

Hoppas vapenvilan inte är långt borta i Gaza!

Ha det!

Nya besked.

Nu har jag fått besked om att jag kommer få komma till sjukhuset under veckan för att göra prover. Vilka av de tre olika proverna jag kommer få göra och hur många vet jag inte, förhoppningsvis blir det någon som gör att jag får köra bil igen (Tycker det är så drygt att jag inte får göra det).

Denise jobbar på med sina åtaganden som vanligt, hon älskar att stå upp och hon rullar över från rygg till mage. Stolen, babygymet och babysittern (det sistnämnda helst framför TVn och kanske utbildningsradion eller något annat väl förkovrande så som barnkanalen).



Denise wanna rock! Som en välkänd låttitel i det närmaste heter :) Tyvärr rockar inte hennes pappa så mycket som han skulle önska just för tillfället. Mitt Guitar hero world tour står just nu och samlar damm. Ve och fasa!!! Längtar tills jag får klinka och slå igen. Målet blir att klara de flesta låtar på expertnivå om inte allt för lång tid på både trummor och gitarr. Basen klarar jag bra redan, den är mycket mindre komplicerad än gitarren. På trummor är målet "Foo Fighters - Everlong" och på Gitarr kanske Ozzy Osbournes "Crasy Train" blir lagom.
Hoppas det snart blir av.

Sov gott mina vänner!


I väntans tider!

Det är sällan roligt att vänta på någonting, Än jobbigare blir det när ödet inte ligger i ens egna händer. De flesta av er vet redan om det, men för er som inte vet fick jag ett epileptiskt anfall fredagen efter nyår. Det jag väntar på nu är kallelse till provtagningar som kommer visa om jag har epilepsi i grunden eller inte. Fram till dessa prover har jag körförbud. För även om det kallas ett epileptiskt anfall är det inte säkert att jag har epilepsi, det får proverna utvisa eller om det händer något mer. Livets väg är krokig och detta känns som en skarp kurva.

Min lilla underbara tjej vände sig för första gången igår, självklar hade vi barnvakt just då men efter det så har hon vänt sig fler gånger också. Det känns som om hon börjar bli stor nu!

RSS 2.0